2009-02-12
22:40:57
Januari börjar året!
Tänkte skriva lite om vårat liv i januari.
Året började bra, vi var på öland på nyår. Det var himla fint där. Åkte hem någa dagar efter och börjde jobba det 7e. Det var ju inte så kul. Lite lång tråkigt när man haft ledigt i 3 veckor. Men sedan kom den där dagen.....
16 Januari.
Vi hade bestämt oss för att festa i våran lägenhet för det var ju ett tag sedan tänkte vi. Så vi bjöd in folk. Vi skulle fixa dricka och det gick ju bra fram tills carro skulle ha sitt, pengarna räckte inte, hittade inget dricka och massa skit, till slut hittade vi dricka men då fanns inga pengar så jag erbjöd mig till slut att betala. (ville ju har kul)
Alla kom hem till oss vi började dricka hade trevligt... Orkar inte dra hela historien (plus att alla har inte med vissa saker att göra)
När klockan typ var 00.10 fick sara ett samtal att Robin krockat med en annan, det första alla tänkte var SPRING! Vi ska dit. Efter mykt krabb kom vi dit, och tyvärr var det ju hans bil. Poliserna vägrade säga något, men till slut fick vi fram att en är död men dem sa inte vem eller i vilken bil, på något sätt kändes det som om det va han men ville inte tro på det.
Jag tänkte på är min bror körde av vägen och bilen totalt kvaddad men han bara gick ut som inget hänt då tänkte jag att detta som hänt nu kan ju inte vara så farligt..trodde jag.
Jag martin fanny mohammed och krille åkte in till sjukhuset och skulle träffa robin...
När vi sa till läkarna att vi ville träffa robin NU så sa dem ok sätt er ner här och vänta lite. Va tänker man då jo att han lever och allt är ok. Efter en halvtimme typ så kommer dem igen och ber oss följa med in i ett "konferensrum" då brast det, då var ja säker på att det var han som avlidigt. Men läkarna var jätte bra, och saras mamma mojjan (monika) var helt fantastisk där inne..Efter ett tag fick vi gå in till han. Jag och fanny gick in, Rummet va fin ljus tända. Han såg fin ut, fast inget leende som han haft hela kvällen innan. Och dem hade tagit bort alla smycken piercing och ut töjning i örat.
Det var jätte jobbigt men inget jag kommer ångra. Stod länge och hoppades och trodde han tog anutag men det var ju bara en önskan..
Vi åkte hem, mohammed sov hos oss. Var hemma runt 6. Vaknade 10 och kunde inte fatta om det var sant eller en dröm, gick ut till mohammed och gämte honom låg det bitar från bilen som han tagit med sig, då kom det upp i huvudet det har ju hänt, Man fattade inte ett skit inte än i dag fattar man..
På lördagen träffades många utav robins vänner på platsen och tände ljus.
Resten av Januari gick till att sörja tänka, tänka på robin, minnerna....
Den 6 februari var det dags för begravning.. Usch det var skit jobbigt. men det var så fint med den hv71 blåa kistan och alla blommor. Musik som han gillade och passade honom.
Nu försöker jag och martin göra ett bildspel med bilder på robin och musik. Tänkte ge det till sara susan rolle och dem som vill ha en så kallad minnes dvd...
Sedan finns det dem som inte vet ett skit men ändå ska ha en mening i allt. fattar inte va alla får allt i från.
Så snälla ni som inget vet kan ni inte bara hålla era spekulationer för er själva..Ingen vill höra..
Jag har hoppat över mycket, missat mycket. Men nu är det så..
Sara, Susan Och Rolle. Vi tänker på er hela tiden. Lider med er..
R.I.P Älskade vän Robin....
skulle nog kunna skriva en bok om mitt liv..(Fast jag är inte ensam om det)
Tyvärr är det fler som varit med om mycket och mer än mig...
Tänke
Året började bra, vi var på öland på nyår. Det var himla fint där. Åkte hem någa dagar efter och börjde jobba det 7e. Det var ju inte så kul. Lite lång tråkigt när man haft ledigt i 3 veckor. Men sedan kom den där dagen.....
16 Januari.
Vi hade bestämt oss för att festa i våran lägenhet för det var ju ett tag sedan tänkte vi. Så vi bjöd in folk. Vi skulle fixa dricka och det gick ju bra fram tills carro skulle ha sitt, pengarna räckte inte, hittade inget dricka och massa skit, till slut hittade vi dricka men då fanns inga pengar så jag erbjöd mig till slut att betala. (ville ju har kul)
Alla kom hem till oss vi började dricka hade trevligt... Orkar inte dra hela historien (plus att alla har inte med vissa saker att göra)
När klockan typ var 00.10 fick sara ett samtal att Robin krockat med en annan, det första alla tänkte var SPRING! Vi ska dit. Efter mykt krabb kom vi dit, och tyvärr var det ju hans bil. Poliserna vägrade säga något, men till slut fick vi fram att en är död men dem sa inte vem eller i vilken bil, på något sätt kändes det som om det va han men ville inte tro på det.
Jag tänkte på är min bror körde av vägen och bilen totalt kvaddad men han bara gick ut som inget hänt då tänkte jag att detta som hänt nu kan ju inte vara så farligt..trodde jag.
Jag martin fanny mohammed och krille åkte in till sjukhuset och skulle träffa robin...
När vi sa till läkarna att vi ville träffa robin NU så sa dem ok sätt er ner här och vänta lite. Va tänker man då jo att han lever och allt är ok. Efter en halvtimme typ så kommer dem igen och ber oss följa med in i ett "konferensrum" då brast det, då var ja säker på att det var han som avlidigt. Men läkarna var jätte bra, och saras mamma mojjan (monika) var helt fantastisk där inne..Efter ett tag fick vi gå in till han. Jag och fanny gick in, Rummet va fin ljus tända. Han såg fin ut, fast inget leende som han haft hela kvällen innan. Och dem hade tagit bort alla smycken piercing och ut töjning i örat.
Det var jätte jobbigt men inget jag kommer ångra. Stod länge och hoppades och trodde han tog anutag men det var ju bara en önskan..
Vi åkte hem, mohammed sov hos oss. Var hemma runt 6. Vaknade 10 och kunde inte fatta om det var sant eller en dröm, gick ut till mohammed och gämte honom låg det bitar från bilen som han tagit med sig, då kom det upp i huvudet det har ju hänt, Man fattade inte ett skit inte än i dag fattar man..
På lördagen träffades många utav robins vänner på platsen och tände ljus.
Resten av Januari gick till att sörja tänka, tänka på robin, minnerna....
Den 6 februari var det dags för begravning.. Usch det var skit jobbigt. men det var så fint med den hv71 blåa kistan och alla blommor. Musik som han gillade och passade honom.
Nu försöker jag och martin göra ett bildspel med bilder på robin och musik. Tänkte ge det till sara susan rolle och dem som vill ha en så kallad minnes dvd...
Sedan finns det dem som inte vet ett skit men ändå ska ha en mening i allt. fattar inte va alla får allt i från.
Så snälla ni som inget vet kan ni inte bara hålla era spekulationer för er själva..Ingen vill höra..
Jag har hoppat över mycket, missat mycket. Men nu är det så..
Sara, Susan Och Rolle. Vi tänker på er hela tiden. Lider med er..
R.I.P Älskade vän Robin....
skulle nog kunna skriva en bok om mitt liv..(Fast jag är inte ensam om det)
Tyvärr är det fler som varit med om mycket och mer än mig...
Tänke
Kommentera inlägget här:
